Jag ska berätta när jag gjorde bort mig en av gångerna.

Efter ett vad som jag förlora klippte jag av mig håret(frissan klippte av mig håret)

Jag känner mig super ful, har ju alltid haft långt hår. Vi skulle ut på kvällen jag o mina vänner.

Kavaj, högastövlar kort kjol jodå det hade man på den tiden och snygg var man tyckte man.

Strumpbyxorna, var inbyggda med stringtrosor och strumpeband så sexig, gick att köpa på flygen..

Dom hade inte kommit ut riktigt på svenska marknaden…

Vi sitter på ett ställe innan det är dags att gå till discot. Mitt inre skriker: JAG VILL HEM JAG ÄR SKIT FUL… men super vidare som ingenting..

Efter en stund säger jag till mina vänner alla tittar på mig så ful jag är: Nej säger dom du är söt i håret Silla.

Jag ställer mig upp och går på toaletten, när jag kommer ut därifrån  finns det inte en enda som inte tittar på mig, jag vill inet ens säga tittar utan glor…Jag känner ju hur dom skrattar bakom ryggen på mig..

Jag är helt knäckt nu, säger till mina vänner.. Jag hörde ju hur dom skratta åt mitt hår.

-          Silla! Nu inbillar du dig , dom skrattar säkert för något annat, du är jätte söt.

Ja vi satt kvar jag kände blickarna, dom gick inte att ta miste om.

JAG VAR FUL i mitt hår jag såg det och alla andra såg det också..

När det var dags att gå:

Ställer vi oss upp, som vanligt när man har kjol som rättar man till den och kavajen innan man tar ett steg från bordet.. MEN VILKEN KJOL…….

Jag hittade inte min kjol, jag känner paniken och och stirrar med händerna, Kjolen vart är min kjol??!!?!??!

Den satt liksom långt upp i magen, under kavajen om ni förstår hur jag menar.

Där har jag gått med RUMPAN bar från toaletten med mina högastövlar och sett ut som värsta prostituerade lyxfnasket  genom hela stället och till vårt bord.. Känt blickarna och hört skratten och trott att det handlar om min frissa…

Klart det inte var frissan det var ju fnaskröven som syndes ju…Jag var ju helt inne i mitt hår på toalettens spegel så jag glömde titta på resten av kroppen..

Det glömmer jag aldrig hur gammal jag än blir för det var så hemskt…